Vid middagsbordet satt jag bredvid en gudomligt vacker kvinna. Hennes hy var vit som snö. Hennes djupa mörka, stora ögon och hennes rosa mjuka läppar gjorde att jag inte kunde sluta iaktta henne. När maten serverades hände ofattbara. Så fort tallriken placerades framför henne, började hon sin väg mot ett avskyvärt frosseri.
fredag 22 januari 2010
Dantes dagbok
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar