Nu är boken utläst. Bra bok måste jag säga!
Nu när jag tänkt lite mer intensivt finner jag likheter mellan Herakles och Atlas. Första likheten är pressen de båda har, de bär båda på något stort och påfrestande. Herakles bär på folkets förväntningar på hans hjältedåd och Atlas bär hela himlavalvet på sina egna axlar. De båda vill bli fria från livets svårigheter. Herakles kan inte kontrollera sin styrka och gör ofta saker som man egentligen inte finner någon glädje i. Var hans död äntligen en befrielse från allt dåligt samvete han samlat på sig? Befriade gudarna honom från den börda han gick runt och bar på? Herakles kanske blev lättad att han nu fanns i himlen och nu längre inte var ett hot mot oskyldiga människor nere på jorden. Atlas får inte chansen till samma frihet som Herakles. Atlas är fast vid att han skall bära himlavalvet på sina axlar och när han fick känna den ”riktiga” friheten som en vanlig människa kände, ändrades hans tankar och synsätt på vad frihet egentligen var. Frihet var en härlig känsla som han gått miste om. Atlas blev aldrig fri från den belastning han bar på, dvs. himlavalvet.
Många tankar dyker upp när man läser boken. Den väcker många känslor; glädje, lycka men ändå sorg och obehag. Känslorna som dyker upp går inte att beskriva fullt ut. Det har varit kul att läsa boken och den har gett mig mycket nya tankar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar